Nordiskt samarbetsmöte kring ensamkommande barn och unga
Påhl Ruin
Nordens välfärdscenter, 2020
Den här konferensrapporten samlar erfarenheter som presenterades vid ett samverkansmöte med nordiska myndigheter, politiker och forskare i september 2020. Den har fokus på fyra områden som är aktuella för ensamkommande barn och unga i Norden: psykisk ohälsa, flickors särskilda situation, ensamkommande som försvinner samt vad som händer när ensamkommande barn fyller 18.
Sedan 2016 finns det ett samarbete om flyktingar och immigranters integration mellan de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet står för initiativet och en av de satsningar som har startat är projektet Nordisk samverkan om integration. Syftet med projektet är att länderna ska utbyta erfarenheter och förbättra insatser för olika grupper.
Som en del av projektet arrangerades ett nordiskt samverkansmöte 2017 för departement och myndigheter i Norden, om ensamkommande barn och unga. I september 2020 arrangerades ett nytt möte av Nordens välfärdscenter, denna gång i samarbete med Socialstyrelsen i Sverige. Här sammanfattas de erfarenheter och den forskning som presenterades vid samverkansmötet.
Vid mötet presenterades även en sammanställning av de frågeformulär som skickades ut till myndigheter och departement i februari 2020.
”Det är fascinerande att bo i ett land där en fjärdedel av statsbudgeten består av EU-pengar. Överallt ser man hur EU-pengarna har påverkat.”
Kommunismens fall 1989 väckte ett spirande hopp bland länderna i Centraleuropa om att återuppväcka det regionala samarbetet. Tjugo år senare har inte mycket hänt, även om t ex handel, investeringar och turism bidrar till att väva samman regionen. EU-samarbetet har stått i fokus för såväl Österrike som för Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien och Slovenien. Det har tillsammans med konflikter och skilda prioriteringar gjort att intresset för samarbete varit ljumt på högsta politiska nivå.
I boken Japan i brytningstid tecknas ett livfullt porträtt av ett land i förändring. I snart tio år har omvärlden vant sig vid en relativt endimensionell bild av Japan: landet har stora ekonomiska problem och tycks ha rysligt svårt att lösa dem. Det är på många sätt en helt riktig bild. Men under krisens yta sker omvälvande förändringar som kommer att få stora konsekvenser framöver. De japanska företagen överger traditionella strukturer för att klara sig i den internationella konkurrensen. Politikerna tvingas tänka om när väljarna protesterar mot maktmissbruk och gubbvälde. Alltfler kvinnor bryter gamla mönster och vill göra karriär på lika villkor. Och hela samhället påverkas av att befolkningen åldras i rekordfart.
Japan står för två tredjedelar av hela Asiens BNP, trots de senaste årens ekonomiska kris. Politiskt har inte Japan haft samma ledande roll i världen p.g.a. den barlast landet burit med sig i form av övergreppen under 2:a världskriget. Enligt förf:na börjar Japan nu att agera mera självständigt gentemot USA. Man tar egna försvarspolitiska initiativ, deltar i FN:s fredsbevarande operationer m.m.